Bäst, världsbäst, berömd eller världsberömd..
Sitter här i soffan och förundras. Förundras över medias förmåga att haussa kollegor och andra semikändisar till nivåer som inte riktigt stämmer överens med verkligheten. Ofta har våra radio- och TV-program olika gäster. Människor som på ett eller annat sätt är duktiga och aktuella inom just sitt gebit. Problemet är att programledarna i de berörda programmen inte riktigt kan dölja sin förtjusning över att ha just dessa människor som gäster.
Samma fenomen återspeglas även i kvällstidningar när någon obskyr semi-idrottare åker fast för rattfylla, våldtäkt eller liknande. Ofta benämns personen som Idrottsstjärna.
Det jag fastnade för idag var Nyhetsmorgon i TV4. Där man just nu intervjuar "Sveriges bästa entreprenör". Hon heter tydligen Susanne och grundade ett företag som heter Granit. Jag kan inte förstå detta gullande med gäster. Varför ljuga upp dom till nivåer som deras prestationer aldrig kan leva upp till? Vad är det som gör denna totalt okända Susanne till Sveriges bästa entreprenör? INGENTING.
Jag tycker att media i stort ska bli mer kritiska till sina gäster, gäster som för övrigt oftast är flyktigt bekanta med någon på berörd redaktion. Jag vet själv efter mina år inom Sveriges Radio att de i de flesta fall är ren panik som gör att redaktionen i sista sekund får spåna fram förslag på bra gäster. Oftast slutar det med att någon känner någon som är medial och som får fungera substitut för den riktiga kändis eller huvudperson som inte kan, eller vill komma till programmet.
Ni anar inte hur mycket inavel det är i mediavärlden. Förr sa man att "Staten och kapitalet sitter i samma båt". På samma sätt kan man säga att den tredje statsmakten, MEDIA sitter allt för ofta i knäet med sina gäster och det man rapporterar om. Resultatet? Ja allt som oftast blir det blaha-intervjuer med ryggdunkande och helt utan kritiska frågeställningar. Tänk själva, hur lätt skulle DU ha för att kritiskt intervjua din bästa vän?
När man som jag är uppväxt i en mindre ort på landet, är vi även här vana med att folk tillskrivs en status som på intet sätt lever upp til lderas prestationer. Här blir man ofta världsberömd, om än bara i västmanland. Äras den som äras bör, men ni som lyssnar mycket på radio, ser mycket på TV eller läser mycket tidningar. Tro inte på allt ni hör, oftast är halva sanningen just inte sann...
Samma fenomen återspeglas även i kvällstidningar när någon obskyr semi-idrottare åker fast för rattfylla, våldtäkt eller liknande. Ofta benämns personen som Idrottsstjärna.
Det jag fastnade för idag var Nyhetsmorgon i TV4. Där man just nu intervjuar "Sveriges bästa entreprenör". Hon heter tydligen Susanne och grundade ett företag som heter Granit. Jag kan inte förstå detta gullande med gäster. Varför ljuga upp dom till nivåer som deras prestationer aldrig kan leva upp till? Vad är det som gör denna totalt okända Susanne till Sveriges bästa entreprenör? INGENTING.
Jag tycker att media i stort ska bli mer kritiska till sina gäster, gäster som för övrigt oftast är flyktigt bekanta med någon på berörd redaktion. Jag vet själv efter mina år inom Sveriges Radio att de i de flesta fall är ren panik som gör att redaktionen i sista sekund får spåna fram förslag på bra gäster. Oftast slutar det med att någon känner någon som är medial och som får fungera substitut för den riktiga kändis eller huvudperson som inte kan, eller vill komma till programmet.
Ni anar inte hur mycket inavel det är i mediavärlden. Förr sa man att "Staten och kapitalet sitter i samma båt". På samma sätt kan man säga att den tredje statsmakten, MEDIA sitter allt för ofta i knäet med sina gäster och det man rapporterar om. Resultatet? Ja allt som oftast blir det blaha-intervjuer med ryggdunkande och helt utan kritiska frågeställningar. Tänk själva, hur lätt skulle DU ha för att kritiskt intervjua din bästa vän?
När man som jag är uppväxt i en mindre ort på landet, är vi även här vana med att folk tillskrivs en status som på intet sätt lever upp til lderas prestationer. Här blir man ofta världsberömd, om än bara i västmanland. Äras den som äras bör, men ni som lyssnar mycket på radio, ser mycket på TV eller läser mycket tidningar. Tro inte på allt ni hör, oftast är halva sanningen just inte sann...
Kommentarer
Trackback
