Glössa

Nu är det snart dags igen. Midsommarafton står för dörren och precis som vanligt är jag förberedd på 10 plusgrader, kraftig vind och en del regnskurar. Jag vet inte vad det är med just midsommaraftonen men den drar onekligen till sig busväder.

Nu sitter jag här och väntar på Emelie. Frugan går på sin första del av semestern idag. Ska bli skönt för henne och den här ledigheten är min älskling sannerligen värd. Hon har precis som jag haft häcken full på jobbet, och när dessutom pendlandet tar på krafterna, ja då kan det vara skönt att få vara hemma och ladda batterierna. Två veckor ledigt, sen tre veckors jobb innan ytterliga tre veckors semester tar vid. Då åker vi till ett hyrt hus med pool i Nice ihop med Alice mormor och morfar. Ska bli så kul och trevlig. Framför allt att se hur Alice tar emot fenomenet flygplan och allt vad det innebär.

Imorgon ska vi åka med mina föräldrar till Skräddartorp utanför Virsbo (norr om Surahammar) på midsommarfirande. Det ska bli kul att se hur Alice tar emot denna tradition. Jag har inte varit vid Skräddartorp sedan 1979 (!). Ska bli kul att se hur det ser ut där idag, och vad de erbjuder för typ av firande. När jag var liten var det både gott om lekar, spelemän, fiskdamm, servering och en mysig miljö. På kvällen sen blir det grilning och lite midsommarmat här hemma i huset. Ska bli lagom avancerat men mycket trevligt.

Jag och Alice har idag varit hemma hos min bror Magnus och Alice kusiner Frans och Herman. Det var kul för dom att få leka lite ihop, och jag fick en stund med brorsan över en kopp kaffe. Frans är så härlig. När jag skulle åka hem säger han:

-Mattias, lova att du snart kommer hit igen.

Jag svarar att;
-Det kan du skriva upp, jag kommer tillbaka så snart jag kan.

Frans går då fram, drar mig i byxbenet och säger:
- Mattias, jag skan inte skriva, men jag kan rita en moped om det är okej.

Barn är underbara!!

Stoppar in några bilder från dagens besök i V-ås.

Att vara pendlare i Sverige ställer krav på såväl tålamod som fet plånbok. För i Sverige tycker våra politiker att alla borde pendla med hänsyn till miljön, men ingen vill aktivt jobba för att det skall vara smidigt, än mindre ekonomiskt. Västmanland, där jag och min familj bor är inget undantag. Här som på så många andra ställen i landet går tåg och bussar när det passar det företag som ansvarar för trafiken, och INTE när det passar potentiella resenärer.

Det är inte heller billigast att resa från punkt A till punkt B, utan mest pengar tjänar du om du köper ett månadskort eller löser en biljett som gäller från punkt A till C och sen i smyg hoppar av på punkt B. Idag var min fru med om något som får alla mina "skriva insändare", eller "ringa upp någon chef och be dom dra åt helvete-gener" att aktiveras.

Min fru jobbar i Fagersta och åker tåg till jobbet. Det gör hon med hjälp av tåg från Tåg i Bergslagen och ett månadskort från Tågkompaniet. Kortet gäller mellan Surahammar och Fagersta, eller egentligen har hon ett kort som gäller mellan Surahammar och Vad (en mindre ort i Dalarna). En längre sträcka som med svensk kollektivtrafiks ekonomiska logik blir 500:- billigare per månad än om hon köpte ett månadskort för den kortare, faktiska sträckan, men i alla fall.

Hon hade idag onsdag, ett sen länge inplanerat läkarbesök i Västerås. Jag och Alice skjutsade in henne med bil till Västerås imorse, och när läkarbesöket var slut skulle hon åka tåg från Västerås, via Surahammar och vidare upp mot Fagersta (samma sträcka, samma tåg).

Men döm om hennes förvåning (och min ilska) när hon nekades att KÖPA en enkelbiljett för sträckan Västerås till Surahammar, för att sen med hjälp av sitt månadskort åka vidare på sträckan Surahammar-Fagersta. Det fick man inte göra !! Man var nämligen tvungen att ha ett och samma färdbevis gällande för hela sträckan man tänkte åka. Tågkompaniet/TIB menade alltså att hon var tvungen att köpa en kontantbiljett för hela sträckan Västerås-Fagersta, trots att hon redan har ett giltigt månadskort för sträckan Surahammar-Fagersta.

Man får alltså enligt företagets regler inte åka på en korrekt inköpt enkelbiljett till Surahammar, där kliva av tåget, stå en minut på perrongen och sen hoppa på samma tåg för att med det fullt giltiga månadskortets hjälp åka vidare till Fagersta. Enligt Tågkompaniets/Tåg i Bergslagens usla regelverk var man i så fall tvungen att gå av i Surahammar och istället invänta nästa avgång mot Fagersta en dryg timme senare. Hur i h-vete kan man få driva trafik med ett sånt helgalet regelverk??

Tåg i Bergslagen och Tågkompaniet - Ni borde skämmas !!!

Igår kväll var jag med om något märkligt.

Inte nog med att Boxer-Robert var med på TV som en livs levande person. Denna dockliknande låtsasperson lyckades desutom lura in mig i en intolerant återvändsgränd där jag till slut stod med rumpan bar, skamsen över att återigen lurats att visa mitt rätta illasinnade jag.

Det var tisdagkväll och jag satt och zappade mellan TV-kanalerna i väntan på 2:a halvlek mellan Italien-Frankrike när jag plötsligt ramlade in på ZTV. Där satt två freaks, två personer där den ena var onormalt välpolerad och såg ut som Boxer-Robert och den andra var en kille som såg ut som en hiskeligt trist och ful kvinna/dragqueen. Nåja.

Jag skrattade hur som helst till och gjorde mig i min ensamhet lustig över dessa människor. Vad är det för något, hur fan ser dom ut, så gick mitt resonemang. Jag blev dessutom så exalterad över dessa freaks att jag bemödade mig till att springa upp på övervåningen och hämta kameran, ta kort av tv-rutan för att på något sätt dokumentera dessa plastiga låtsasfigurer.





Döm om min förvåning när jag mellan skrattattackerna kan utkristallisera det samtal som pågår i TV-studion.

Samtalet kretsar kring människors intolerans för det okända, för de som inte ser ut eller vill vara som normen i samhället. Mitt tidigare skratt fastnade i halsgropen. Här satt jag och var precis som de dom i studion diskuterade. Jag hade visat mig vara en intolerant typ som gjorde mig lustig över såna som inte var som jag.

Jag skäms!

Flåt Robert..och förlåt hmm.....kill-tjejen

Det blir allt vanligare att vi genom media får höra om kändisar, både svenska och utländska som till synes mest "för nöjes skull" missbrukar narkotika. Ofta framställs dessa kändisknarkare som hippa och lite "balla", och riskerna med narkotika nämns sällan eller aldrig i artiklarna.

Självklart förstår jag att en nyhetschef ser ett visst nyhetsvärde i att Tommy Körberg drar en "lina", eller som nu senast då Idol-profilen Sanna Bråding haffades misstänkt för att missbruka och även sälja kokain. Men jag skulle ändå vilja se att man inom mediavärlden tog ett större grepp om fenomenet/problemet. Varför inte en större artikelserie om "kändisknarkandet", riskerna med det och hur narkotika påverkar kroppen. Kanske är anledningen till att det inte tas upp helt enkelt så att det är FÖR vanligt. Alla känner någon som känner någon som knarkar och då bli belysandet av missbruket hos vissa redaktioner ett problem vid framtida artikelideér.

Man är alltså inte konsekvensneutral i sitt journalistiska tankesätt..

Jag får i mitt nuvarande jobb på SOS Alarm mer eller mindre dagligen samtal som visar på att missbruket, framför allt bland unga tjejer ökar. Det är inte längre helg-missbruk bland samhällets mer köpstarka Bratz. Nej ,det är istället, måndags, tisdags, onsdags, eller varför inte söndags-missbruk bland 16, 17 och 18-åriga medelklasstjejer. Vi pratar inte längre om inhalerade vasstrån, Hasch eller Amfetamin. Nu för tiden är det Heroin, Kokain, GHB och andra tunga droger som förstör liv efter liv.

De flesta som klarar av att ringa själva till oss när intaget blivit för stort har ofta en attityd av oförstånd och nonchalans. Man bagatelliserar helt enkelt riskerna med sitt missbruk, samtidigt som man i nästa sekund hojtar om en ambulans NU, för man håller ju på att dö.

Jag tycker mig märka en avtrubbad och obefintlig respekt för missbrukets risker. Till stor del tror jag att det beror på att den kändiswannabee-generation som nu växer upp till tonåringar mest får ta del av en romantiserad bild av kändislivet. En bild där otrohet, missbruk och självsvält framställs som lika naturligt som att gå på toa när man är skitnödig. Den freakshow som vissa kändisar får visa upp i allehanda tidningar bidrar enligt mig bara till att de som inte vet bättre, eller sitter där hemma med allt för dålig självkänsla känner;

-Fan så där vill ju jag också vara...

Beträffande Sanna Bråding är hon inte dömd ännu så jag ska inte lägga allt för starka personliga värderingar i det åtal som föreligger, men jag kan ändå konstatera att vi nog har ytterligare en "kändis" som pga omgivningens press och sin egen vilja att vara "cool" ertappats med fingrarna i knarkburken.

Hennes advokat säger att:

-Det här är gamla grejer som hände under en period i  Sannas liv som var lite rörig. Det ligger bakom henne men hon är beredd att ta sitt straff.

Ursäkta en vän av ordning. Men Sanna Bråding vara alltså kokainmissbrukare i september 2007, och det skulle då vara en tillfälligt övergående fas där hon på grund av olika privata omständigheter kände för att knarka lite under någon vecka eller två? 

Skitsnack...

Sanna Bråding var enligt polisen påverkad av Kokain när hon greps på en stockholmskrog i april 2008 och har enligt förundersökningen även enligt vittnesmål uppvisat ett påverkat beteende flera gånger tidigare. Hon har också fört statistik över de hon sålt kokain till.

Vad är det som säger att hon inte har varit påverkad på jobbet? Kanske till och med med kollegor och chefers goda vetskap? Obehaglig tanke. Återstår att se om hon skjuter över ansvaret på någon "illasinnad" pojkvän som "lurade" henne in i detta.

Snälla! Håll er borta från knark och annat otyg. Det tillfälliga ruset ger ofta en livslång baksmälla, oavsett om det handlar om fysiska eller psykiska skador, eller kanske till och med ett mångårigt fängelsestraff.